tusen år och tusen mil

Idag är mina tankar all over the place. Idag sitter jag här och känner alla känslor som man bara kan känna. På samma gång.
Morgondagen är snart här. Dagen då vi åker hem. Dagen som jag aldrig trodde skulle komma när jag satt och skrev mitt första blogginlägg på travelogde hotel i augusti. Men den dagen är här imorgon, den är här alldeles för fort.
Men min önskan gick i uppfyllelse. Den önskan jag hade när jag satt där i vårat hus på verdandivägen som 11-åring och lyssnade på mitt första amerikanska favoritband: jump5. Det var då jag bestämde mig. En dag ska jag bo i USA. Det vore ju bara så coolt! Och så blev det. Los Angeles blev mitt hem i 11 månader och mitt andrahem för livet. Och vet ni vad? Det har bara varit så coolt!

Men jag och Natalie kommer hit nästa år igen, så det är lugnt. That's the plan. Sen hur länge det blir får vi allt se. Men tills dess kommer jag sakna allt.
Jag kommer sakna the grove, hollywoodskylten, beverly center, wilshire-bussarna, blå bussar, konstiga människor på bussar, konstiga människor som stirrar alldeles för odiskret, park la brea, santa monica pier, stranden, min stora säng, min stökiga del av rummet, runyon canyon, de alldeles för varma vädret på hösten, 3rd street promenade, santa monica college, hög musik och dans i vardagsrummet, skrattanfall på nätterna, ralphs, trader joe's, min alldeles för lilla byrå, minnesluckor i venice, promenader till beverly hills, kändisar, palmer, warner brothers studios, min mustang, umami burger, sprinkles, hollywood walk of fame, starbucks, coffee bean, spegeln i hallen där vi alltid tar bilder, pan pacific park, bästa läraren drew davis, bungalow, helikoptrar som flyger över huset på natten, trevliga busschaufförer, flummiga dagar, poptarts, ben & jerrys, mandelsmör, poolen, gymmet, pitfire pizza, kvällar på 3rd street promenade, flummiga kvällar på starbucks, toast, pepparkaksbak med roomates, utsikten från bergen på kvällen, personalen vid poolen och gymmet, yogurtland och massa massa annat.

Men mest av allt kommer jag sakna min kära rumskompis och kusin NATALIE. Jag kommer förlora en roomate men du är mer som en syster för mig nu.
Tack för att du hjälpte till att göra detta år till det bästa året i mitt liv!
Och jag är inte alls arg på dig för att du lämnar mig i stockholm och flyttar till örebro..................nej inte alls.

I LOVE YOU, KNASBOLL. DU ÄR NÄSTAN LIKA CRAZY SOM JAG.

(kom ihåg, vi har 5 månader på oss att åka tillbaka hit. I'll be waiting for your call.)